Utredning
Majoriteten av dem med vaskulär demens är äldre personer över 80 år. Många gånger kan det finnas andra sjukdomar inblandade, vilket kan göra det svårt att särskilja vaskulär demens från andra demensformer. Det typiska för vaskulär demens är dock den stegvisa utvecklingen; snabba och plötsliga förändringar som är påtagliga för såväl den drabbade som för de anhöriga.
Eftersom olika delar av hjärnan kan skadas, beroende på vilken form av vaskulär demens det handlar om, är det i regel mycket individuellt vilka symtom man får och hur det påverkar det vardagliga livet. Som vid all demensutredning bygger diagnosen på en noggrann sjukhistoria med intervjuer av den drabbade och med anhöriga.
Vaskulär demens behöver inte börja med minnesstörningar, dessa symtom kan komma senare i förloppet. Istället kan personen inledningsvis ha språkliga svårigheter; det kan vara svårt för personen att finna och uttala vissa ord. Personen kan också vara långsam i sin intellektuella förmåga och i sina rörelsemönster. Ofta har personen stora svårigheter att ta initiativ och komma igång och genomföra en uppgift. Nedstämdhet och depression är också relativt vanligt vid vaskulär demens.
Även riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes, rökning och ”åderförkalkning” är viktiga att kartlägga eftersom de kan behöva behandlas för att förbättra prognosen.
Behandling
Det finns idag inga läkemedel som kan bota eller dämpa symtomen vid vaskulär demens, behandlingen går istället ut på att förebygga och förhindra ytterligare proppar eller infarkter i hjärnan.
Eftersom högt blodtryck är en stor riskfaktor för utvecklingen av vaskulär demens, är behandling med blodtryckssänkande läkemedel viktig för att förebygga ytterligare skador på hjärnans blodkärl.
Det är även viktigt med regelbundna och noggranna kontroller av blodfetter och av blodsocker.
I behandling är det även viktigt att utreda olika typer av hjärtproblem som förmaksflimmer och andra hjärtrytmrubbningar, eftersom de kan påverka hjärnans blodcirkulation.
I dag vet man att livsstilen och levnadsvanorna kan påverka utvecklingen av vaskulär demens. Genom att motionera och äta en sund kost (bl. a mycket fisk, frukt och grönsaker) kan man hjälpa till att förhindra uppkomsten av högt blodtryck och diabetes, två viktiga riskfaktorer för stroke och förändringar i hjärnans vita substans, som i sin tur är de vanligaste orsakerna till vaskulär demens.
Depressionssymtom som är relativt vanliga vid vaskulär demens kan behandlas med antidepressiva läkemedel.
Uppföljning
Varje person som genomgått demensutredning och som fått läkemedelsbehandling ska ses som den unika person han eller hon är. Hur man svarar på de behandlingar som satts in eller på de åtgärder som vidtagits är högst individuellt.
En nära samverkan kring bemötande och omhändertagande av personer med demens, men också deras anhöriga, är grunden för en god demensvård. Uppföljningen bör ta hänsyn till såväl medicinska, etiska och sociala aspekter, men också frågor som rör omvårdnad.
